Feber känns illa. Vi tar medicin för att dämpa den, men är det verkligen en bra idé? Det visar sig att feber är ett av de äldsta försvaret mot sjukdomar. Vad är feber egentligen, hur stärker den ditt immunförsvar och bör du ta en tablett för att bekämpa den?

Livets värme – Den optimala temperaturen

På jorden kan liv frodas mellan extremerna – från -10 °C i djupa, svala pooler till 120 °C vid termiska ventiler. Utanför detta spann går allt förlorat. Varje djur och mikrob har en ideal temperatur, en där deras celler fungerar bäst, där de inre maskinerierna är som mest effektiva och där organismen som helhet är bäst anpassad till sin miljö.

Människan är ett varmblodigt djur och vi använder mycket energi för att hålla kroppen runt 37 °C (98,6 °F). Detta kan verka slöseri, men det är troligen en försvarsanpassning – vår höga kroppstemperatur gör oss nästintill immuna mot en av de värsta angriparna: svampar. De flesta kallblodiga djur och deras inre organ drabbas ofta av svampinfektioner – men du är helt enkelt för varm!

Detta leder oss till febern. För varje mikroorganism som vill infektera dig är din kropp en värld de vill erövra. Feber fungerar som en försvarsstrategi där kroppens interna klimat förändras, vilket tvingar inkräktarna utanför deras ideala temperaturområde. Febern utvecklades för minst 600 miljoner år sedan och är utbredd – de flesta djur höjer sin kärntemperatur när de är sjuka. Fiskar simmar till varmare vatten, ödlor solar sig, och bin hettar upp luften i sitt bo. Men du, som varmblodig däggdjur, har mycket mer drastiska alternativ. Låt oss göra dig sjuk och se vad som händer!

När ditt blod blir till lava

Du blir invaderad av bakterier och virus samtidigt. Angreppet är kraftfullt och du måste sakta ner fienden så fort som möjligt. Febern är en del av din första försvarslinje, utlöst av en grupp kemikalier kallade “pyrogener” – eller, som man kan säga, “värmens skapare”. Dessa svävar iväg från stridsfältet och når din hjärna, där specialiserade receptorer höjer din inre termostat.

Först börjar du darra – dina skelettmuskler drar ihop sig snabbt, vilket genererar mycket värme i din kärna. Samtidigt drar blodkärlen nära din hud ihop sig för att hindra värmen från att försvinna. Resultatet blir att din hud kyls ner, medan dina inre organ brinner av värme.

Feber är en systemisk, kroppsomfattande respons och en mycket allvarlig energiinvestering. För varje grad Celsius din kroppstemperatur stiger bränner du ungefär 10 % fler kalorier. Febern är också ett starkt signalmedel som uppmanar dig att vila, spara energi och ge ditt immunförsvar tid att bekämpa infektionen.

Striden vid kroppens inre slagfält

När bakterierna tränger in försöker de först vara smygande, men byter sedan snabbt till hög produktionshastighet för att föröka sig. För att multiplicera behöver de massor av resurser, vilket gör dem väldigt stressade – tänk att springa ett maraton samtidigt som du äter en saftig kinesisk måltid och föder ett barn. Det sista bakterierna behöver nu är mer stress!

Därför försöker ditt immunförsvar pressa dem ytterligare genom att utlösa inflammation, vilket översvämmar slagfältet med vätska, attackproteiner och soldater. Febern sätter dessutom igång ännu mer stress – för bakterierna var det för ett ögonblick behagligt, men nu brinner hela världen! Värmen kan få deras organ att gå sönder, membran att spricka, skada deras DNA och dämpa proteinproduktionen. De lider verkligen av hettan.

Värmens effekt – För både fiende och försvar

Varför påverkar inte detta bara bakterierna? Det gör det – allting blir stressigt för dina celler också! Nästan alla system och organ i kroppen fungerar sämre under feber, förutom ett: ditt immunförsvar. Neutrofiler rekryteras snabbare, makrofager och dendritiska celler blir bättre på att sluka fiender, och dödsceller (NK-celler och cytotoxiska T-celler) blir mer effektiva. Febern gör dessutom att dina immunförsvarsceller sväljer upp de kritiska resurserna som fienderna behöver, såsom järn, glukos och glutamin, vilket förvandlar slagfältet till en öken utan näring.

Virus som infekterar miljontals celler mår ännu sämre av hettan eftersom de är mycket känsliga för värme. Exempelvis kan rhinovirus, som orsakar förkylningar, endast infektera din luftväg eftersom den är betydligt kallare än resten av kroppen – även utan feber. Även de miljontals celler som virusen infekterar kämpar, de arbetar extremt hårt med att producera virus, vilket är oerhört stressande.

När värmen blir för mycket, börjar de överstressade cellerna få panik. När deras inre maskineri bryter samman producerar de snabbt miljarder värmeschockproteiner (HSP), som försöker reparera skadorna och hålla cellerna vid liv. Men det är en fälla. Även dina friska celler producerar HSP för att hantera hettan – men om en cell producerar för många, betyder det att den är mer stressad än den borde vara. Då aktiveras dina Natural Killer-celler och cytotoxiska T-celler, som lockas av HSP, och börjar döda de infekterade cellerna – och all virusmängd inuti dem. Genom att försöka skydda sig själva ropar de infekterade cellerna ut att de behöver förintas.

Feberns evolutionära fälla

Om feber är ett så effektivt vapen, varför har inte dina fiender anpassat sig till det? Hur är det möjligt att feber fortfarande fungerar hos så många olika djur, hundratals miljoner år senare? En möjlig förklaring är att febern faktiskt kan överlista evolutionen. Om fienderna överlever febern tillräckligt länge, förändrar naturligt urval dem. De individer som bättre klarar värmen får föröka sig, och efter några dagar har de anpassat sig. Men detta blir snart ett handikapp – eftersom nästa steg är att infektera nya värdar, och nu är friska människor för kalla för dem. Det är inte omöjligt att infektera, men mycket svårare. De värmetåliga mikroberna måste nu konkurrera med sina kusiner som trivs i kallare miljöer och har fördelar när det gäller att infektera friska värdar. Detta skapar ett evolutionärt dilemma utan någon perfekt lösning.

För att komma runt detta använder man allvarliga patogener, som mässlingvirus, “hit-and-run”-strategier. Mässlingvirus replikerar otroligt snabbt och är som mest smittsamt precis innan febern når sin fulla kraft. Därefter krossas de brutalt av ditt fulla immunförsvar – men då är skadan redan skedd.

Febern är alltså en effektiv del av pusslet i ditt immunförsvar, som hjälper till att angripa och stressa dina fiender från så många håll som möjligt. Men om febern är så fantastisk, varför försöker vi ändå stoppa den när vi är sjuka?

Ska du bekämpa febern med medicin?

Vi är vana vid att ta “magiska piller”, men receptfria smärtstillande medel som aspirin eller ibuprofen blev först billiga och allmänt tillgängliga under det senaste århundradet. Att gå till apoteket för att få något mot huvudvärk är en relativt ny företeelse i människans historia. Smärta känns dåligt, och vi har därför lärt oss att dämpa den när vi känner den.

När du är sjuk är det meningen att du ska känna en rimlig mängd smärta, så att du lägger dig och sparar energi – det är inte ett fel, utan en funktion i ditt immunförsvar. Smärta och feber hänger dock nära samman, och de receptfria läkemedlen som dämpar smärta, som ibuprofen och paracetamol, verkar även mot febern.

Särskilt hos barn dämpar oroliga föräldrar eller läkare ofta febern – ibland för att de tror att febern är sjukdomen i sig eller är rädda för långsiktiga skador. I allmänhet kan man säga att vid temperaturer under 40 °C (104 °F) är feber inte farligt och inte behöver behandlas. Det finns dock patienter som inte bör ha feber – till exempel gravida kvinnor, äldre och allvarligt försvagade patienter, för vilka den extra stressen kan vara farlig. Feber över 40 °C är farligt för vem som helst, eftersom det oftast tyder på att kroppens interna värmereglering har fallerat.

Saker och ting blir ännu mer komplicerade vid allvarliga sjukdomstillstånd. Det finns även bevis för att vid vissa sjukdomar, såsom influensa eller vattkoppor, hjälper inte febernedsättande medel dig att återhämta dig snabbare. Samtidigt stöter vi på etiska problem som gör kliniska studier svåra. I en studie gav läkare kraftfull febernedsättande behandling till intensivvårdspatienter – men var tvungna att avbryta studien när dödligheten ökade. Sammanlagt tyder starka indikationer på att fler människor överlever allvarliga infektionssjukdomar bättre om de får behålla febern. Det finns dessutom väldigt lite klinisk evidens som visar att det är bättre att dämpa febern, med några viktiga undantag som neurologiska skador och stroke. Mer forskning behövs definitivt.

Slutsatser – Att låta febern göra sitt

Så, bör du bekämpa febern? Prata med din läkare och lyssna inte blint på det vi skriver. Beslutet handlar i grund och botten om avvägningar. Om febern inte är farligt hög och du orkar med den, stödjer du ditt försvar och kan möjligen bli frisk lite snabbare. Men om du mår riktigt dåligt och i övrigt är frisk, kan det kännas bättre att ta en tablett mot smärta och feber – fast det sker på bekostnad av ett något mindre effektivt immunförsvar.

Oavsett vilket val du gör, kan du nästa gång du känner dig brännande och sjuk vara lugn i vetskapen om att dina fiender har det mycket sämre än du.